Den här morgonen var det första jag tänkte samma sak som alla andra morgnar, hans namn. Mathias. Hans fina leende.Även under sömnen, i och utanför drömmarna så finns känslan av att det inte är som de ska vara. Något som är fel i livet. Så fel.Skavet följer under vakentiden, något säger att det är någonting jag måste göra någonting åt. Åter och åter igen så återkommer jag till verkligheten, åter måste jag inse att det är för sent. Två år…
Sorgen blir djupare. Sorgen tränger sig på, som ständig följeslagare och skapar nya, djupare känslor som jag inte trodde var möjligt. Älskade son, saknar dig så.
Grå himmel. Envist regn. Mörkt innan det hunnit bli ljust. Mellandagar, de dagar som förr var bra. En tid för lagomlugnet.Tid för mys. Väntan på nyår . Nu vill jag inte, ingen glögg, inga promenader i den sköna skogen. Det dova bruset följer vart jag är, bruset av en tid som inte finns, framtiden vi alla skulle ha tillsammans.Den framtiden som var så given. Stångas mot tröttheten och längtan, längtan efter Mathias.Gråter trötta tårar över att Mathias liv blev så…
Så går den andra julhelgen, utan Mathias i livet, mot sitt slut. Saknaden och sorgen är med varje dag, men vid helger så är det så att saknaden blir extra grym. Alldeles extra grym och hård. I år försökte jag fly från julpynt, julstress, julljus och julplanering. Jag flög iväg till Tromsö. På vägen söderöver och hemåt igen stannade jag jag i Jukkasjärvi några dagar.Jag försökte verkligen leva och uppleva allt som bjöds på min resa till norra delarna av…
Det här med att handla är inte riktigt min grej. Men för ett tag sedan var jag på en handlartur. En intensiv handlardag. Två second hand affärer på en och samma eftermiddag. Försöker öka på mitt tänkande om återanvändning, tänka efter innan någonting nytt införskaffas. Att återanvända allt jag kan. Ingå i en cirkulär ekonomi, så om nu någon ny pryl skulle behövas, så ska första tanken vara att köpa begagnat. Att göra allt jag kan för att tära mindre på…
Trötthet och sorgsenhet, ledigt från jobbet några dagar för att försöka skaka av mig något av tröttheten. Att åka till stallet tidigt på morgonen, att bara få vara, ingen som dömer, bara tysthet, behöver inte prestera. Denna morgon blåser det på västkusten, mycket. Löven virvlar i luften, det ser ut som att småfåglarna kniper fast med sina små klor kring grenarna och åker med, ser ut att vara lite karusellaktigt. Några verkar ha glömt att det är höst, så de…
I all uppgivenhet och trötthet så finns inget alternativ, måste stiga upp på morgonen och jag gör det. Kämpar och kämpar igen och igen. Under hösten har tröttheten varit min ständiga följeslagare, det är den tröttheten som inte går att vila ifrån. Tröttheten som känns i hela kroppen och den finns där redan på morgonen. Det är som om verkligheten kommer kommer ikapp igen, att det återigen ältas och ältas, att det är så att Mathias inte finns med. Han finns…
För 16 år sedan hämtade vi en liten kolsvart kattunge. Denna lilla, lilla kattungen utvecklades till en bestämd liten kattfröken. Otämjbar. Men ack så charmig. En medlem i familjen.Men hon har inte riktigt varit sig lik ett tag, inte orkat busa och inte intresserad av mat på det sätt som hon alltid varit tidigare. Det blev besök hos veterinären i veckan och där kunde konstateras att hon var så sjuk och att ingenting kunde göras. Det fanns ingen återvändo, beslutet…
Det blev en ny dag, det blev en ny vecka. Fortsätter att förundras över hur tiden ändå tickar på. Jag tog ledigt från jobbet på födelsedagen. Det känns ändå som att jag klarar arbetsdagarna ganska så bra. Alla dagar är tunga, vissa dagar är ännu tyngre, så jag var ledig. Vill inte utmana med min irrationalitet, det är så mycket som ska hanteras med viss eftertanke just nu. Allt kan bli fel.Irrationalitet och panik, det är de känslor som alltför…
I 29 år fick vi ha varandra. Din 29 – årsdag firade du med dina vänner. Läser i min dagbok att jag ringde och gratulerade, så som det har varit de senaste åren. Fira fick vi gör när vi träffades. Du var så nöjd med födelsedagspresenten. Var på språng som vanligt, denna dag för att möta upp kompisarna på stan, utemat och firande. Men är jag nu tänker tillbaka, fanns det redan då en sorgsenhet i din röst. Jag vet…