Nu har sommarflytten ut till landet ägt rum. Den känslan som brukar infinna sig när jag gör min sommarflytt är en känsla av sommarlugn,  i år är det en känsla av en helt annan sort. Och det är starka känslor, sorgen är så tung. Det finns en så lång historia med sommarhuset, det finns så många berättelser, det finns så många Mathiasminnen. Det är så många fina, ljusa minnen förknippade med landet, och jag orkar inte närma mig dem. Det gör så ont, det väcker den oerhörda saknaden efter Mathias. Jag närmar mig inte. Inte i år. Kanske nästa.

När jag höll på med mina flyttförberedelser så får jag sms av en av Mathias fina vänner. Det finns så mycket värme  och omtanke i meddelandet, jag ringer, jag känner att jag måste prata om Mathias . När han svarar så är han i ett moment där han pysslar med sin dieselmotoer, så han har redan tänkt på Mathias. För vem tänker man på när man står där med verktyg och dieseldoft. Det är en ny segelbåt som ska rustas i år. Med den finns en ny jolle. Den jollen är döpt till Trojken, han är alltid med. Han är med i vännens tankar varje dag.

Nu har även hönsen fått åka på sommarlov. Äntligen är de på landet. Det är en liten procedur att flytta 7 höns. Först ska de fångas och sen får de trängas i en transportbur, en hönstransportbur. Den har Mathias snickrat ihop. Av omtänksamhet till hönsen. De skulle åka på ett bra sätt de också, när de skulle på sommarlov.
Tur att ingen såg oss när vi skulle överlista hönsen för att fånga in dem. Att överlista en höna, då krävs tankeverksamhet. Att sen köra bilen, då krävs andra saker, avtrubbat luktsinne. Det är en egenskap som i det läget är mycket användbar. Nu är de på landet, nöjda.

Jag sitter i den lilla trädgården med min kaffekopp  och tittar på mina höns som äntligen får gå fritt, sprätta i blomlanden och både sol och sandbada . Det var också något som Mathias gillade, att få pusta ut när hönsen var på plats, ta en kopp kaffe, titta på dem och tänka på att nu är det sommar igen och hönsen har det som höns ska.

Jag vill inte vara i detta livet, jag vet inte hur det ska gå när livet för alltid är förändrat. Jag saknar och längtar efter Mathias.