Det finns en knivskarp gräns i mitt liv. Det är innan och efter. Efter kommer ingenting att bli som vanligt.
Men flädern blommar i år igen. Mitt i kaffepausen kom en pust med fläderblomsdoft. Ett sätt att bevara sommaren är att fixa lite fläderblomssaft. Så kan jag ta fram lite sommarsmak från frysen under den långa vintern.

För några år sedan hittade Mathias fläderblommor i Vanadislunden, Stockholm city typ, försökte vara först på plats för att plocka några kassar. Mathias kanske också kunde nå de blommor som var över tanthöjden, upp till den höjden brukar  det vara väl rensat. Men han kanske också hjälpte någon annan att nå.
Om fläderblommorna finns i skogen eller mitt i stan, vad gör väl det, när flädersmaken redan känns i munnen.
Av blommorna fixade han fläderblomssaft. Han bjöd på den. Den var god. Mathias var stolt. Leendet var stort.

Mitt i fläderdoften kommer verkligheten ikapp, tårarna rinner när jag plockar mina blommor.  Jag kommer aldrig mer att få några mms med bilder på blomklasar med bladlöss, fina saftflaskor eller kassar med fläderblommor på cykelstyret.

Fläderblommor och sommarsmak.

Föralltid utan dig.