Det blev så tyst. Världen blev så tyst. Mathias skratt, Mathias kommentarer, alla diskussioner, allt som skulle hända. Även alla uppmaningar om att det ordnar sig, tänk inte på det, det har väl ingen betydelse. Det var de kommentarer som kom från Mathias när någonting i vardagen tog alltför stort utrymme.
Nu vet jag att det inte ordnar sig.

Sommaren har flytt, fina utflykter har det varit, flera av dem med många minnen av Mathias. Malung tex. där han fick en paus från KTH under ett år. Han satsade på folkhögskola, en utbildning som gjorde honom till Fjäll och vildmarksledare. Ett år fyllt av upplevelser, och så många av dessa upplevelser, i snö, nätter under tarpen, paddelturer, kokkaffe, kolbullar, som delades i både sms och i samtal.
En av Mathias vänner berättade om deras möte i Malung. Hur Mathias envisades med att göra upp eld i spisen med ett tennstål som han nästan alltid, tror jag iallafall, hade med sig. Vännen har fortfarande kvar en liten skinnpåse med tennstål, en present från Mathias.

Lillebror har flyttat till södra delarna i landet västerut. Det var ett fint besök och många fina dagar. Vandringar i den fina naturen och dessutom med en fyrfota vän. Den pigga lilla hunden, som inte är så liten, men fortfarande ungdom, var det första gången jag träffade. Landet har som bekant varit stängt, så vi har inte presenterats för varandra förrän nu. Det är inte svårt att tänka sig med vilken förtjusning Mathias hade bekantat sig med den här kompisen.

I förra veckan var Lillebror på besök här hemma på Västkusten. Vi samlades , alla vi som finns kvar, tomrummet efter Mathias är så tydligt. Mathias missar så mycket. Missar de fina stunder vi hade tillsammans, utefika, hundpromenader, diskussioner, lekstunder med både små barn och hund.

Älskade, älskade Mathias, jag är så trött, dessa dagar när sorgen är så tung. Varit några dagar då och då som varit ganska så ok. Emellanåt vilar sorgen och saknaden litegrann, bruset tonar ner, för att återigen slå till med full kraft. Tecken, händelser, miljöer som påminner om Mathias, somliga minnen som dyker upp är bara för svåra. Då är tillvaron alltför tuff. Dagar runt den 14, det är så att det datumet startar en process, en stress som jag inte klarar av att trycka bort.

Så är det allhelgonahelgen som avslut på den här veckan. Allhelgonahelgen, vi tänder ljus för de som vi vill minnas, som varit här tillsammans med oss. En helg när det talas om döden, om sorgen, om saknaden. En helg med extra utrymme för sorgen. När det talas om de som inte längre finns. Kanske inleds det allvarliga samtalet under den kommande helgen, för det finns det som är viktigt att tala om , till och med livsviktigt. I vår kultur är det begripligt att prioriteringen för prat är det som är enkelt och lättsamt , där det känns som som att målet är att avlägsna allt som är jobbigt. Jag tror det är svårt att upprätthålla ett sådant beteende, det onda och svåra finns i det som kallas liv. Att hålla fasaden, skämta och skratta bort smärta och sorg, jag tror inte det är skyddande i längden. Att förminska en sorg, skapar en illusion att livet ska och kan levas utan obehag. Med Mathias handling och den erfarenhet av saknad som jag lever med så tror jag inte på det. Nu drabbas inte så många  av det trauma som jag har gjort , men alla, ja kanske inte precis alla, drabbas någon gång av sorg. Det hör livet till och svårt att fly ifrån, men det går att dela, genom att prata. Genom att skapa de relationer där man vet att det även går att prata om det allvarliga, där allvaret kan finnas som en grund. Jag menar inte att samtalen alltid ska vara allvarliga, det finns mycket som livet innehåller. Men det finns en trygghet i det, att kunna ta upp svåra frågor och veta att det finns en mottagare som stöttar i alla grubblerier och svåra frågor. Att veta att de finns och att själv finnas till hands när någon drabbas av förluster, död, mörker och ensamhet. Att ha modet att våga finnas där.

Mathias, jag har saknat dig så mycket. Hur kan det fortsätta finnas en värld utan dig? De här åren utan dig har varit så obeskrivligt svåra.
Saknar och älskar dig nu och för alltid .