Då tröttheten slår till och saknaden kommer närmare så hamnar jag i soffan. De mörka novemberkvällarna tar energi, de också, speciellt som jag inte har så mycket på det kontot. Vissa kvällar somnar jag i soffan, andra kan jag lyssna på tv en stund. Det har gått ett program nu Maträddarna, ett högst aktuellt ämne som jag tycker är viktigt att det tas upp till diskussion. En förändring behövs snabbt, och jag kan inte heller där förstå hur det kan ha gått så långt. När började det bli så att grönsaker som inte ser ut som på ett stilleben inte duger till mat. Hur har vi kunnat hamna i ett sådant överflöd att det går att kasta mat och ingen är hungrig ändå.

Mathias hade sitt eget krig mot matsvinnet, han rensade faten. Så länge jag kan minnas har Mathias kastat sig över all lagad mat. Han kunde äta tre lagade mål per dag, inga problem.
När vi träffades var det viktigt att äta lagad mat, ibland önskade han en köttgryta med potatis och en pilsner. Det var höga poäng på det. Efter en sådan middag, var det inte sällan utan ganska ofta som han drabbades av matkoma, åtgärdades med någon timma på soffan.

Vi har så klart haft många diskussioner om mat under åren. Det fanns alltid ett intresse om hur maten producerades. Många diskussioner om äggproduktion, kan ha berott på de trädgårdshöns vi haft i , ja , jag tror det är i ca  25 år. Nya besättningar så klart. Men en höna vi hade blev pensionär på riktigt, 13 år. Många kycklingar har vi haft i hönshuset, alla av olika lanthönsraser. Tuppkycklingar blir det också. Statistiskt 50% , men statistik är lögn så här blev det nog ca 75% tuppar. Ett år lyckade jag köpa ägg av gotlandshöns. Då kläcktes 7 tupp kycklingar och en hönskyckling som tyvärr dog.  Eftersom de har vuxit upp med mycket omhändertagande och omsorg, så bestämdes att vi skulle nacka våra egna uppfödningar, så som man alltid har gjort för att få middag på bordet.

Mathias var så inställd på tuppslakt, han satte igång, med support från andra familjemedlemmar, i trädgården. Jag kan inte skryta med att jag gorde så mycket, typ paketerade i plastpåsar och la ner i frysen.
Sedan dess har det varit många tuppslakter.  Ivrigt påhejade av Mathias, har ni tagit dem än? Men de börjar ju gala nu, det måste göras! Har ni fixat det ? Bra! Så bra att de är i frysen! Så kunde det låta i telefonen om hösten. Det fanns ingen möjlighet att liksom slinka bort från frågan. De som träffat Mathias vet hur det var.
Fler erfarenheter blir det av egen matproduktion, det smakar mycket godare och det slängs inget. Varenda gram äts upp, det är mycket arbete med matproduktion och då ska inget slängas. En nog så viktig erfarenhet.

Mathias handlade ekoproducerat när det fanns tillfälle. I Brottby fanns en gårdsbutik nära busshållplatsen, där handlades närproducerat.  Loppisen i  Brottby, på vägen hem, besöktes ofta. Värnade om återbruk.
Så det ekologiska fåret. På hans arbetsplats fanns möjlighet att köpa ett får, uppfött ute, de hade fått gå i stor hage hela sommaren och till hösten var det dags för slakt. Då beställer Mathias så klart ett får, det blir levererat till jobbet, styckat och paketerat. Sen ska fåret Fia till Henriksdalsberget och hon blir transporterad i cykelväskorna. Mathias cyklar med Fia i cykleväskorna, hem till frysen.
Vi lagade pulled sheep med rödvinsås, det blev även pilsner och matkoma.

Det är tunt med ideer i mitt liv nu, livet tog fel vändning.  Så fel vändning. Kraften som fanns, den tog Mathias med sig. Det är mycket kraft som försvann när Mathias tog sitt liv.
Saknar dig så innerligt.