Helgerna är över ännu en gång, ljusen har brunnit ut och det var precis så tomt utan dig som jag var så rädd för. Nytt år igen och tiden bara går, jag undrar återigen hur det bara kan vara möjligt. Den tredje årsdagen har passerat, den dagen tog slut den också. Dagar som är fyllda med trassliga, tunga tankar. Ångest. Skuld. Den 14 januari , den dagen tillbringades ute, ute i naturen med vandring på slingrande stigar. Platsen var hindens…
Så är det den 14 januari. Tre år har passerat sedan den dagen då Mathias tog sitt liv. Tre år utan Mathias. Sorgen är lika påtaglig och gör lika ont nu som då.De senaste veckorna har tankarna varit tunga, djupa svackor och mörka stunder. Att minnas hur det var för tre år sedan. Mathias som hade rest tillbaka till Stockholm efter julhelgen. Att han blev patient på Nacka för att justera medicinen. Mathias och läkarna som informerade om att det…
Om att aldrig sluta gå. Om att fokusera på vardagens små händelser , att inte stanna i uppförsbackarna, att ständigt kämpa på. Att ta den kampen, varje dag. Men också om att få trilla ner i sorgens mörker. Om adventstider. December månad, ångestmånad. Den 3:e julen utan Mathias kommer allt närmare och saknaden är enorm. Om ännu en sömnlös natt. December veckorna är svåra, helgerna är mörka. Adventsljusen i fönstren i husen häromkring är tända. Ljusen har varit tända i…
Hösten är här, på riktigt. Mörkret blir mörkare, gråvädret blir gråare. Det tunga blir allt tyngre. Höstvardagen med de svåra känslorna, de svåra som finns där, inte tar någon längre paus, inte på dagen och inte på natten. Sorgen består av så många känslor, starka känslor och det kan vara en förklaring till tröttheten. För sorgen är så tröttande. Så nu är det en ny höst utan Mathias. Och en Corona höst som i och för sig inte inte tillhör…
Tiden läker alla sår. Det stämmer inte. Det fungerar inte på det sättet, såret finns, det läker inte, det blöder. Älskade Mathias, hur skulle det kunna läka? En saknad som aldrig ger sig av. Att vara tvungen att inse att någon som är mitt i livet, just börjat sitt vuxenliv , mår så dåligt i en psykisk sjukdom att han tar sitt liv. Den förlorade framtiden för Mathias, för oss efterlevande gör att jag sjunker neråt, ner i den djupaste…
Så var det dags för en helg med vandring tillsammans med en vän. En höst vandring. Vandringsleden var noga utvald, efter säsong , tillgänglighet och biotoper. Vi skulle starta söderöver, på Bohusleden och gå utanför storstaden. Pga rådande omständigheter med corona och med lite logistikproblem fick vi göra en omplanering, en dags vandring på leden och en dags vandring vid havet, men vandringen blev av. En helg att fly från vardagen. Vandring fungerar också som meditation och meditationen är till…
Din långa gestalt.Dina ärliga ögon.Ditt glada skratt.Du fick mig nästan alltid att le. 32 år, Mathias 32:a födelsedag idag. Ännu en födelsedag. Ännu en dag där tankarna går till det tomrum som Mathias lämnat.Det blir inga kramar, det är bara tomt. Så tomt, det som finns här är aldrigheten.Att Mathias mådde så dåligt, att han bara såg mörker, det gör så outhärdligt ont.
I dag, på suicidpreventiva dagen den 10 september, tänds 1 588 ljus i Sverige. Ett för varje person som tog sitt liv förra året. Det tänds ljus för alla dem som inte orkat, för alla som kämpar, för oss som finns kvar. Det blir många, många ljus. Så många. Jag tänder ett för Mathias. Vars frånvaro är så starkt närvarande. Saknar dig så, idag och alla andra dagar. Det är nu 2 år och 8 månader sedan du blev min…
Så är vi där, vi lagar middag tillsammans. Hemma i köket, en eftermiddag i slutet av sommaren. Det är Mathias fina vänner och jag som lagar mat tillsammans. Vännerna är utspridda i landet, på västkusten, östkusten, och utomlands. Ibland går deras resor till västra delen av landet och kan vi träffas så är det så fina möten. Saknaden och sorgen finns där, vi möts även i det. Middagsbestyren delas upp, någon hamnar vid spisen, någon fixar med dukning, allt flyter…
Nu är lillebror äldre än storebror. Mathias föralltid 29 år 3 månader. Nu har lillebror passerat storebror. Mathias blir bara yngre, vi fortsätter våra liv.Återigen tar känslan av förvirring och förtvivlan över. Verkligheten är skoningslös.Jag är tillsammans med min gråt en stund. Jag vet att jag kommer att orka imorgon igen, det har jag visat.Älskade , älskade Mathias, så fel att du inte är här, snart skulle du blivit 32.