Det var inte så här det skulle bli

Så blev det sommar, riktig svensk julisommar, lite varmt, lite kallt, lite regn och lite sol. Lite fjärilsskådning har det blivit när solen lyst från en klarblå himmel och temperaturen varit över 15 grader, en aktivitet som tar koncentration, för mig så blir det lite som att vara i en bubbla, avskärmad från den verklighet som finns därutanför. Den värld och verklighet som innehåller så mycket saknad. Lite häst aktiviteter har det blivit, men min fina fyrbenta vän trivs så…

Läs mer Läs mer

Landar hemma efter en så intensiv vecka. Det uppskruvade, intensiva och stressande tempo har byggts upp på jobbet. Så mycket som ska hända på en gång, nya kontaktvägar och uppgifter som måste lösas nu, helst igår. Det är en till omorganisation som ska kännas in. Kollegor som är inriktade på att fixa lösningar, men de är på samma stressnivå som jag. Tyvärr är det inte det den mest optimala situation. Vi är alla under press, jag ser att förmågan att…

Läs mer Läs mer

Nu fyller Lillebror 29 år, snart är han äldre än sin storebror. Svårt att ta in, svårt att förhålla mig till tankarna. Mathias blir bara yngre, för alltid 29 år och 3 månader. Att Mathias som var så levande inte blir äldre än 29 år, det är tankar som gör ont.Han står liksom kvar där på Henriksdalsberget, ständigt 29 år, och vi andra fortsätter framåt. Han står kvar där som en bild i mitt minne med allt sitt engagemang, alla ideer…

Läs mer Läs mer

Orkar inte stiga upp, gör det ändå. Termos och kamera, med dessa som sällskap tar jag mig ut till havet.Det är stilla, det är sol , det är vår. Ett försök att fly från tankarna.När döden blir en del av vardagen, förändras väldigt mycket. Tankar och reflektioner har ändrat fokus jämfört med det liv jag hade. Döden sätter som sagt hela existensen på sin spets. Den förändrar mina tankar. Trots en fin morgon kan jag inte lämna just dessa, mina…

Läs mer Läs mer

Jag vill fortfarande ge upp. Varje dag, varje vecka händer det, jag faller.Ofokuserad, osorterade tankar far runt. Inget stoppar dem.Få slippa känna. Jag kämpar vidare.Vid det här laget har jag har lärt mig hur man gör för att få livet att gå.Hur man lever varje liten stund i taget.Hur man fyller det med sysslor.Så kom coronan.Vi vet faktiskt inte vad som händer. Ingen vet. Det är en obanad terräng.Lillebror är långt iväg. Nu med stängda gränser. Sorgen finns som ett…

Läs mer Läs mer