Mathias
f. 30 sept 1988
d. 14 jan 2018

På ditt 29:e levnadsår blev sjukdomen för svår, du tog ditt liv den 14 januari 2018. Ditt korta liv ändades och mitt förändrades.

Högpresterande, högutbildad, jobb , vänner, din familj, lägenhet, fritidsintressen, allt var så bra. Vi har gått igenom detta så många gånger, men det finns inget som passar in på risk för självmord. Vi har tänkt och pusslat men det stämmer inte, ändå hände det.

Mathias är uppvuxen på västkusten, han har en storasyster f -87 och en lillebror f -91, pappa och mamma. Eftersom åldersskillnaden inte är så stor så har de varit mycket tillsammans. Mycket tid har vi tillbringat utomhus, alla familjemedlemmar har gillat att vara ute i skog och natur.  Familjen har ett sommarhus vid Gullmarsfjorden, så sommarloven har varit fyllda av bad , båt och fiske.

Min son Mathias har alltid varit full av energi och entusiasm. Nya idéer har kreerats på löpande band under hela hans uppväxt. Jag tror att jag kan säga att alla vi andra i familjen emellanåt har haft svårt att hänga med i både tempo och tanke. Vi har haft otaliga träbåtsrenoveringsprojekt både i trädgården hemmavid och vid sommarhuset. Så många båthus som byggts med presenningar för vinterförvaring. Under gymnasietiden var det moppar och traktorer till 110 procent. Källaren byggdes om till sprutmålningsbox för moppar.

Utbildningar på Chalmers och KTH, civilingenjörsexamen i Sustainable technology,  allt gick som Mathias ville. Mathias gjorde också några uppehåll under studietiden för att resa och för ett år på folkhögskola i Malung, Fjäll & Vildmarksledarutbildning

Ett jobb där han fick satsa på det han önskade, att jobba med att förbättra miljön.

För mej är det ofattbart att Mathias har kunnat dölja sina depression och ångest under all denna entusiasm, nyfikenhet och driv. Jag har inte förstått hur dåligt han har mått, inte övriga familjen , inte vännerna, ingen.

Det går inte att förstå vad det var som var så omöjligt att leva med, jag kommer aldrig att förstå.

 

Mathias lyckades vara där det händer och det är därför det finns tusen och åter tusen historier om Mathias, det är något jag också vill få skriva om på bloggen.  Om någon som läser bloggen har en historia, så önskar jag att ni vill bidra med den.