Att livet ger och tar, det vet vi alla. Att livet är svårt är inte heller någonting nytt.
Man kan också komma över mycket, men hur kommer man över att ens barn dör?

En mening jag upprepar: Jag tar en dag i taget. Men börjar nu samtidigt undra hur många ”en dag i taget” ska jag orka?
En ny dag på temat att ta en dag i taget. Valborgsmässoafton, har inte tänkt på att det är en afton idag men jag är ledig från jobbet. Tar min tillflykt till stallet , min fyrbenta vän tittar på mig med sina gudomligt vackra, snälla, djupa, bruna ögon. Känns som att det är något hon vill säga, kanske ” Jag känner din smärta, jag ska hjälpa dig att bära den, det är för tungt att bära ensam” Hon är något av en psykolog, så hon får oss att
gå ut i skogen. En stund tar det, men sedan börjar jag se, jag ser vårens första tosteblåvinge, sen aurorafjärilarna. När vi kommer ut på grusvägen står tre tranor på åkern nedanför. Öppna ögonen och se, det händer alltid någonting, även om det till en början verkar tyst och stilla.

Väl tillbaka i stallet möter jag min stallkamrat. Hon har något att tala om , en yngre man, 28 år nästgårds har tagit sitt liv. En ung människa till som inte orkade leva. En ung människa som mår så dåligt att han inte kan se en annan utväg. En familj till som hamnar i ett trasigt liv. En till med förstörda drömmar och som ska börja söka efter fast jord när världen rämnat. Vad är det som är fel, självmorden bland unga minskar inte så som de gör i andra åldersgrupper och antalet självmordsförsök har ökat kraftigt. Psykisk ohälsa, med ångest och depression är något som forskarna kan se ökar i vårt samhällen, men få förklaringarna till varför det sker.

Vädret är fint. Kaffe på altanen, läser Vandringsbloggen. Bloggen med dess texter gjorde ett starkt intryck på mig, Denna unga tjej med så mycket inspiration och ideer, som tar sitt liv.
Där finns ett nytt inlägg. Ett evenemang, lördag den 4 maj. Det är dagen för Vandringsbloggens skapares jordfästning. Uppmaningen är att på lördagen gå ut i naturen, ta med en termos. Sitt ner på en sten eller stubbe, lyssna och njut. Håll det enkelt .
https://www.facebook.com/events/357443818204420/

Mathias var helst utomhus, han behövde liksom det utrymmet på något sätt. Så hamnade han i storstaden . Friluftsguiden i innerstaden, han hade uppmanat till den här aktiviteten. Kaffe, vandring med mycket berättelser, nya upptäckter, noteringar av spåren i naturen, lyssnande och iakktagande.

Tankarna stannar hos Mathias, tankarna är tunga, smärtan tung. Smärtan över att Mathias inte fick leva sitt liv.

Allt var vackrare när du var här Mathias.