Mathias är saknad av många. Jag är så rörd och tacksam över de bevis jag får att han har gjort intryck på människor han mött. Nu ska jag publicera ett alldeles speciellt bevis. Det är två av Mathias nära och fina vänner som har skrivit text och komponerat musik till en låt till Mathias. Det är Marit och Albin som skrev låten efter Mathias begravning. Under sommaren fick jag ta del av text och inspelning, nu delar jag låten här, godkänt…
Det är söndag. Det var det för 9 månader sedan också. Det var en söndag Mathias tog sitt liv. Livet innan den söndagen var ett hyfsat bra liv. Livet som var ett annat liv. Det som inte var bra var att Mathias var sjuk, han var inlagd på sjukhus för medicinering, men det skulle bli bättre. Han ville tillbaka till sitt liv som det var när det var bra, trodde jag. Jag trodde på det han sa, jag trodde på det läkare på sjukhuset sa, att…
En sådan här dag igen. Jag saknar Mathias. En sådan dag. Tänker , tänker. Tänker på Mathias, på hans lidande. Hur han kunde utstråla sådan värme och må så dåligt. Så ofattbart dåligt. Så är jag där igen, tänker på hur vi var i Göteborgs Universitets aula, den där kalla januarikvällen, den fredagen den 12 januari. Aulan var fylld av mammor och pappor till de läkarstudenter som ska ha sin avslutning. Stolt är jag förståss när lillebror får ta emot…
Jag ser ut som vanligt, men jag är inte jag. Jag var en helt vanlig trebarnsmamma, men nu har jag förlorat något av det värdefullaste jag hade. Hur lär jag mig att leva med det? Väckarklockan ringer som vanligt, jag är redan vaken. Mina tankar är hos Mathias. Åker till jobbet, lyckades vara koncentrerad en stund i en diskussion, kanske till och med engagerd. Det som i mitt tidigare liv var självklart, tar nu så mycket kraft och energi. Jag måste anstränga…
Björnbär, snår och taggar, terapi. Jag har tagit mig ut mot havet, till det ställe där björnbärssnåren täcker sluttningen, ett fint söderläge. Samsas med kossorna om de sista bären. Kossorn gillar björnbär, det gjorde Mathias och det gör lillgossen, så jag har fint sällskap. De ser faktiskt väldigt kloka ut och ögonen, det är de finaste ögon jag sett. Undrar om de känner vad jag känner. Det ser ut som om de förstår. Buskarna har producerat så mycket bär i sommar. Nu är det inte så…
Sista dagen på semestern. Jag åker till havet, kanske kan hämta kraft, kanske kan sortera tankar. Går genom den gamla tallskogen, det är så tyst. Sommargästerna har packat ihop parasollerna och stängt igen sina stugor. Jag går på stigen som är täckt med tallbarr, låter tankarna komma på samma sätt som moln som rör sig förbi solen. Det är lätt att gå, lätt att gå utan mål. Stigen slingrar fram mellan tallstammarna. När jag lyfter blicken så har jag en vidsträckt utsikt över Stigfjorden. Så många…
På landet är det lugnt. Det fanns stunder i mitt förra liv när jag längtade efter en stund av vila, lugn och reflektion. Det känns som om det var i en annan tid, en annan värld. Nu är det lugnt , men det lugnet är av en helt annan sort, det är sorgen, saknaden och tröttheten. Ett sorgetäcke som ligger tungt över hela min tillvaro. Lillebror har lämnat staden norr om polcirkeln för några veckors semester och gör ett besök på…
Många soldagar har det blivit i sommar. Många båtturer, många koppar kaffe. Många tankar på Mathias, många. Många känslor av tomheten som blivit när Mathias är död. Det är så mycket i ett barn, det är en så stor del av livet. Att vara på landet och brottas med tomheten och tankarna kring det här livet är så tungt. En gång har jag varit och tittat på träkajaken, som förvaras i ladan. Den kajak som Mathias själv byggde, så mycket pyssel ,…
Det är det här med aldrighet, att det är på allvar, jag måste förstå, verklighetens värld öppnar sig. Mathias kommer aldrig mer att vara här. Morgonkaffet, på landet, det var en gemensamhetsstund. Mathias och jag uppskattade morgonkaffet på landet. En stund att få atmosfären att sjunka in. Ofta fick jag väcka honom när kaffet var klart och han kom ramlande nerför trappen. Jag kommer aldrig mer att få höra just de stegen på övervåningen, hur han satsade med siktet på kaffekoppen. Men på…
Vaknar på landet, himmelen är klarblå. Tankarna går till Mathias, som det är mest. Det är mycket man tar för givet, tills dess att livet vänder. Och det här livet har knockat mig så hårt. Vi packar badkläder och kikare, beger oss mot Kollandsö. Till vännernas sommarhus vid Vänerns strand. Ett härligt ställe, beläget bland lummiga lövträd och utsikt över sjön. När vi kommer är huset fullt av aktivitet, bullbak och lunchförberedelser. Lunch blir det vid stora köksbordet och sedan båtutflykt. Sjön ligger…