Så var det det här med utflykten som var planerad till söndagen. Men snön kom, så där helt utan förvarning. På söndagsmorgonen låg det ca 5- 10 cm snö där jag bor. Inget väder för utflykt med hästtransport och definitivt inte utan dubbdäck, så den utflykten blev inställd. I stället satte jag brodd på min fyrfota vän och vi gav oss ut i vinterlandskapet. Halt var det men med brodd på alla fyra så tog vi oss fram. Kändes som en…
Jag har levt i 285 dagar sedan Mathias tog sitt liv. På något sätt går dagarna, jag stiger upp, sedan sätter jag den ena foten framför den andra och försöker med viss styrfart ta mig igenom dagen. De senaste dagarna har jag inte fått fart i styrfarten. Det tog stopp och jag rasade. Jag saknar Mathias på ett sätt som inte går att beskriva, smärtan och saknaden övergick i en känsla av panik som inte riktigt gick att reda ut , trasslade in mig…
En vacker dag idag. Det har varit några varma fina, stilla höstdagar. Det liksom doftar höst. Det doftar höstfärger. Mathias gillade sådana här dagar. När himmelen är klar och ljuset håller i lite längre på kvällen. Det var de mörka dagarna han ogillade. En dag som denna hade han säkert tillbringat nere i hamnen. Iklädd snickarbyxor, benlängden lite för kort. En doft av tjära sprider sig runt hans gestalt. Snickarbyxorna fick hänga på balkongen även om han själv inte alls hade…
En sådan här dag igen. Jag saknar Mathias. En sådan dag. Tänker , tänker. Tänker på Mathias, på hans lidande. Hur han kunde utstråla sådan värme och må så dåligt. Så ofattbart dåligt. Så är jag där igen, tänker på hur vi var i Göteborgs Universitets aula, den där kalla januarikvällen, den fredagen den 12 januari. Aulan var fylld av mammor och pappor till de läkarstudenter som ska ha sin avslutning. Stolt är jag förståss när lillebror får ta emot…
Resan till norra Norge har varit planerad ett tag och nu var det dags. Min andra resa till Narvik i mitt andra liv, det liv som blev, efter det att Mathias tog sitt liv. Inkvartering i lillebrors lägenhet. Han har bytt lägenhet sen sist, nu till en som är större och ljusare. Det blir också en helt annan mysfaktor när köket är välplanerat och med diskmaskin, en viktig detalj. Och så braskamin. Ett flott ställe och att få komma och bo där var…
Jag ser ut som vanligt, men jag är inte jag. Jag var en helt vanlig trebarnsmamma, men nu har jag förlorat något av det värdefullaste jag hade. Hur lär jag mig att leva med det? Väckarklockan ringer som vanligt, jag är redan vaken. Mina tankar är hos Mathias. Åker till jobbet, lyckades vara koncentrerad en stund i en diskussion, kanske till och med engagerd. Det som i mitt tidigare liv var självklart, tar nu så mycket kraft och energi. Jag måste anstränga…
Hösten kommer, så är det. Jag brukade tycka om hösten, en riktigt bra årstid. Den klara kyliga höstluften, alla färger blev så vackra. Det var liksom något med ljuset. Men det har hänt något med ljuset i år, de klara fina färgerna är borta, allt är som i ett dis, matt …grått. Kan inte komma undan , det blir höst. Jobbet drar igång, där är det som vanligt, allt pågår som om ingenting har hänt. Hur ska jag kunna tona in, sluta tänka på Mathias död,…
Sista dagen på semestern. Jag åker till havet, kanske kan hämta kraft, kanske kan sortera tankar. Går genom den gamla tallskogen, det är så tyst. Sommargästerna har packat ihop parasollerna och stängt igen sina stugor. Jag går på stigen som är täckt med tallbarr, låter tankarna komma på samma sätt som moln som rör sig förbi solen. Det är lätt att gå, lätt att gå utan mål. Stigen slingrar fram mellan tallstammarna. När jag lyfter blicken så har jag en vidsträckt utsikt över Stigfjorden. Så många…
Många soldagar har det blivit i sommar. Många båtturer, många koppar kaffe. Många tankar på Mathias, många. Många känslor av tomheten som blivit när Mathias är död. Det är så mycket i ett barn, det är en så stor del av livet. Att vara på landet och brottas med tomheten och tankarna kring det här livet är så tungt. En gång har jag varit och tittat på träkajaken, som förvaras i ladan. Den kajak som Mathias själv byggde, så mycket pyssel ,…
Nu har sommarflytten ut till landet ägt rum. Den känslan som brukar infinna sig när jag gör min sommarflytt är en känsla av sommarlugn, i år är det en känsla av en helt annan sort. Och det är starka känslor, sorgen är så tung. Det finns en så lång historia med sommarhuset, det finns så många berättelser, det finns så många Mathiasminnen. Det är så många fina, ljusa minnen förknippade med landet, och jag orkar inte närma mig dem. Det gör…