Det var inte så här det skulle bli

Det är sommar, det är varmt, det är så att jag saknar Mathias, det är så fel att han är död. Saknaden gör fysiskt ont, och saknaden tar ingen paus, jag kan inte lägga den ifrån mig för ens en liten liten stund. Jag saknar dina glada tillrop, ditt glada leende när när du kommit på någon ny ide. Du kunde komma in i ett rum och berätta en rolig historia och folk blev glada. Du gjorde dig inte till, tyckte…

Läs mer Läs mer

Dagarna går, på något sätt händer det, timmar blir till timmar som blir till dagar. I stallet där jag vistas en del, har ett nytt litet projekt startats. Det ska röjas en ny ridstig. Det finns möjligheter till det i en liten skogsdunge som ligger jämte stallet och hagarna. Nu blev det ett större projekt än vad jag visste om, men det blir mer om det en annan gång. En stig ska det i alla fall bli, vi röjer. Det…

Läs mer Läs mer

Söndag idag, Mors dag. Det är inte så att vi brukar uppmärksamma den här dagen eller så , det är känslan, en så oerhört kraftig känsla som gör att jag får kramp i hjärtat. En kramp som kommer att sitta kvar i min evighet. Mathias liv. Mitt liv. Söndag igen, 19 veckor har gått. Hittar inte vägen framåt.  

I går började jag nosa på jobbet igen. Jag får börja med att jobba 25% några veckor, det är för att jag sakta ska få bekanta mig med små delar av de uppgifter jag ansvarade för i mitt förra liv. Det är en lång resa jag ska göra för att bygga ett nytt liv. Det finns ingen väg tillbaka, om det här på något ofattbart sätt ska gå, så är det en väg framåt som ska byggas. Min vän och…

Läs mer Läs mer

Försöker lura bort tankarna, längtan och saknaden efter Mathias för en stund och antog erbjudandena om att vara barnpassare  och hästpassare. Det är lite olika tyngd på åtagandena, men jag har praktiserat i bägge uppdragen så det bör fixa sig. Båda uppdragen kräver ett visst mått av koncentration så jag försöker lägga Mathias på en annan våglängd, kanske kan det tillhöra bruset för en stund. Hästarna går ute dygnet runt, maten finns serverad 24/7, men vatten ska ordnas och så…

Läs mer Läs mer

Hur gör man när grunden i ens liv raseras? När livet raseras av en förlust av min älskade Mathias, min son som alltid skulle finnas där. Jag kämpar med att möta en ny verklighet, att få rutiner i en kaotisk tid, när sorgen tar oändligt med kraft. Livet håller på, trots allt. Livet jag lämnade innehöll häst och stall, det var något jag använde mig av för att frikoppla från e-mail, telefonsamtal och möten. Stallet och hästen finns kvar, på något…

Läs mer Läs mer